Tre månader, tre hela långa månder som känns som en fjuttig liten månad. HUR GÅR DET IHOP? De äldre brukar alltid säga att tiden går fortare ju äldre man blir, men nä, flytta utomlands och du ska få vara med om att tiden går fort. Jag fick en chock idag när jag insåg att jag spenderat en fjärdedels år här. Ja jag hade kunnat skriva om hur chockad jag var i 10 minuter till, men det hade inte blivit roligt för dig som läser din favoritbloggg, inte sant? Så ja, jag vet att jag inte uppdaterar så mycket som ni vill, sii jag har fått klagomål, så jag kanske inte är din favoritblogg längre trots allt. Men jag gråter inte för det.. jag har viktigare saker att tänka på som tex vilket jävulustiskt bra val det var att åka hit. Under mina tre månder har jag varit med om så himla mycket och jag märker redan att jag blir starkare (nej inte muskelmässigt, det känns mer som de förvandlas till fett) som person, vilket är en otrolig härlig känsla.
Nu är fotbollssäsongen över, och nu går det över till basketboll. Under janurai-mars har vi matcher varje vecka och det kan gå upp till 3 matcher per vecka, förstår inte hur jag ska hinna göra mina läxor och upperätthålla mina fantastiska betyg, som är så svåra att få...men jag ska göra mitt bästa, som vanligt. I vilket fall som helst, jag är lycklig. Vet ni vad det roliga är nu, nu när jag skriver så säger jag det på engelska i mitt huvud men jag skriver på svenska, haha, ja då vet ni det.
San Francisco med Vera var de bästa dagarna på länge, kunde inte haft det bättre, jag hoppas ni kollat mina bilder på facebook (både album 4 och 5) för just nu har jag inte tid att berätta mer om det, utan bilderna får tala.
Denna helg som kommer, kommer jag spendera med Rotarybarnen, haha jaa, vi är barn eller nej inte jag, wiiiho jag är 18, kan inte riktigt fatta det än. Här om dagen när jag pratade med min värdmamma så sa jag: Ja men jag är ju 15 nu så då är det 15 år tills jag är 30.. haha. Det var som Rotary sa, när du åker över till staterna är du inte längre 18 utan 13.. ja för ett litet slag kändes det väl som att jag var mindre än vad jag egentligen är.
Om 2 veckor flyttar jag till min andra familj, Mr and Mrs Qualls, vilket ska bli ännu en utmaning. Lämna något man precis känner sig trygg med och flytta in till några främlingar, inte för att det är främlingar men jaa, ni fattar. Och herregud vad jag kommer sakna Cecilia.. världens bästa brasilianska syster. Ja, vilka kontakter jag redan har, över hela världen, Brasilien, Kina, Tyskland, Norge, Ungern, Frankrike, Belgien, Thailand, Japan, ja jag kan fortsätta, men tror ni fattat vinken, jag har vänner över hela världen!
För någon dag sen hade jag min Rotary-presentation vilket uppskattades, de är imopnerade över Sverige och tycker att det verkar vara ett fantastiskt land, så ja, vi är lyckligt lottade. Nu måste jag runda av detta inlägg. Sköt om varandra, skratta och gå fort! En stuide visar att om man skrattar och går fort lever man längre, Emmas lilla tisdagstips! Love E
