My Life In the U.S.

Emma Johannesson, Ystad - Clovis CA

life tears me apart but heals me at the same time

det är vad jag känner just nu. du vet verkligen att du är en utbytesstudent när du har konstant blandade känslor, ena sekunden vill jag brista ut i gråt och andra sekunden skrattar jag så jag nästan dör. jag fattar ingenting och det värsta är att jag kan inte kontrollera det! att vara stark i lägen du bara vill lägga dig ner och låta någon annan ta över existerar inte, du måste alltid vara stark och le när du bara vill gråta. det är inte lätt det ska gudarna veta. MEN att vara en ubytesstudent är också det bästa du kan vara.

detta är sista helgen med min första familj, flyttar på söndag. ännu en gång, blandade känslor. när jag skulle packa i sverige packade jag sista dagen (i vanliga fall om jag ska utomlands packar jag en månad förre, så en dag innan är superdupersent för mig) och samma sak händer nu. jag hittar alltid anledningar till att inte packa. jag är jättespänd för att flytta men samtidigt drar det mig ut min trygghetszon och det känns som jag börjar om igen. usch, men jag tänker alltid att detta stärker mig som person och vem vill inte vara en starkare person, såååå ja, jag antar att det är bra för mig.

ja okej, jag har fått 3456789 kommentarer på min lilla konvertering, 29 pounds är inte 18 kg det är 13-14 kg. sooooooooooorry hemsidan jag var inne på måste ha varit lite korkad.

AAH förresten, här har varit en storm!! träd och grejer ligger över allt och ja, det är kaos. strömmen gick = inget vatten och mörkt som fasen. ja det var läskigt. så jag blev flyttad till min tredje familj över en natt vilket var superkul!! längtar tills jag bor där. men nej nu ska jag leva i nuet.

jag vill bara krama varenda jäkla svensk just nu, eller ja nästa.. ussssch nu måste jag ta mig samman och packa ihop mina saker.

jag saknar varenda lilla kotte där hemma, det ska ni veta, även fast jag inte pratar med er så mycket som jag velat vet ni att ni är saknade till tusen, TA DET TILL DIG.

Love, er ems

Bra du skriver om hur du känner dig för vi undrar såklart hur du har det, vad du tänker, vad den här tiden ger dig och hur du grejar det hela. Bra ju att du läste den där boken innan du åkte för precis så beskrivs det i den! Du kommer väl ihåg? Thanksgiving-middan såg mysig ut, önskar nästan man varit med (dock inte som en kalkonbit på bordet!). Ta hand om dig! Kram

Vi saknar dig också stumpan men TÄNK vilka upplevelser du får vara med om och bära med dig resten av livet :-D Pussar och kramar

Hej Emma från oss på/i Vintergatan. Din pappa Peter har ännu inte hunnit ge oss din nya adress (för ett gammeldags julkort). Men det går ju bra och snabbare så här. Sivan kom hem från Indien 18 nov och har nu "flytt" till Oryd för längtan efter dom däruppe blev för stor. Jag själv jobbar med Lions luciaflickor (precis som under alla gångna 9 åren). Jag säger som du: Vá tiden flyr iväg!! Luciaflickorna känner till dig (och Emil), bl a Hanna (Marves vackra dotter). Lucia blev Louise Andersson och stöttas av tärnorna Nicolina C,

Hanna T, Linn L, Desirée A, Hanna Eiman-Larsson och Frida J.

Synd att inte du var hemmavid SOM SJÄLVKLAR LUCIA!! Vi ska fira julafton på Kompassgatan med/hos bl a

din söta lillasyster Maia. På tal om jul önskar vi dig en GOD o GLAD sådan och ett GOTT NYTT ÅR!

Vi sätter in en julklappspeng på ditt SHB-konto,

Kramar från Sivan o Lennart